Rapport från mina punktlokaler

Eva Henriksson, NIK.

Jag har anmält mig som fjärilsspanare i år. Dagfjärilsövervakning kallas det. Det går till så att man registrerat en sling- eller punktlokal på Svensk Dagfjärilsövervaknings hemsida. Jag valde Rosengården i Karlshamn som mina 2 punktlokaler. Varje punktlokal ska ha ett namn och en radie på 25 meter och man ska också ange mittpunktskoordinaterna. Jag kallar mina punktlokaler Rosengården 1 och Rosengården 2.

Hittills har jag bara sett två slags fjärilar. Påfågelöga och Aurorafjäril. Båda är ganska vanliga här.

I Rosengården 1  ingår också en liten äng som kommunen har anlagt, annars är det mest planteringarna i själva parken. Jag gör en egen övervakning av den lilla ängen också och kollar vilka växter som kommer upp. Ett sätt för mig att lära mig både fjärilar och växter.

Nu börjar det blomma så smått på den lilla ängen och det ska bli intressant att se om den drar till sig några fjärilar. Idag kunde identifiera prästkragar, svartkämpar, maskrosor, ängssyror och käringtänder.

Det som förvånade mig när jag läste om dem var att både svartkämpar och ängssyror är giftiga. Det gäller mest för betande djur som kan få i sig många. Särskilt ängssyran kan vara farlig för betande djur.

Jag tog en bild på ett gräs jag såg men gräs är svåra. Kom fram till att det kan vara en svingel, men det finns 20 olika svinglar att välja på.  Dock är inte alla vanliga just här. Min gissning är att det en ängssvingel.

 

Vandringen på Kohageleden

Vi var nio personer som gick vandringen på Kohageleden. Vädret var skönt promenadväder: milt, mulet och ej blåsigt. Vi gick drygt halvvägs ut mot ”Kohagen” längst ut på udden. Strax innan Ö Horsö intogs fikat varefter vi vände tillbaka.
Under vandringen uppmärksammade vi några växter och fåglar samt en och annan insekt och mossa:
Alglansbagge (rikligt på en al)
Lundlummermossa (levermossa med treflikiga blad)
Brännmossa
Trädgårdssångare
Härmsångare
Gök
Drillsnäppa
Morkulla
Hultbräken
Träjon
Buskstjärnblomma
Skogsnarv
Gullpudra
Bäckbräsma (lila ståndarknappar)
Mandelblomma
Gullviva
Majsmörblommor
Liljekonvalje (mycket rikligt, i knopp)
Stinksyska
Lundgröe
Glansnäva
Vi såg inga djur på andra sidan stängslet mot Eriksbergs safaripark.
Bäckbräsma
Efter intaget fika. Morkullan flög sin rutt över oss.
Brännmossa
Text och bilder Johan Wolgast

Länsförbundets årsstämma 24 april

NiB – årsstämma 2022

Naturskyddsföreningen har 24 regionala länsförbund. Naturskyddsföreningen i Blekinge (NiB) är ett av dem. De lokala kretsarna är alla representerade i NiB.  Igår, den 24 april, hade NiB årsstämma på Ronneby Brunnshotell. Efter årsmötet hade vi en föreläsare från Blekinge Arkipelag – Helene Reiter. Helene Reiter leder Blekinge Arkipelags skogsprojekt. I föreläsningen ingick också en promenad i brunnsskogen.

Vi fick lära oss att Sverige består av ett antal vegetationsregioner där det växer olika typer av träd. Blekinge tillhör den södra lövskogsregionen, som också kallas nemorala regionen. Den nemorala regionen karakteriseras av bok, ek och andra lövträd. Det är delade meningar om ifall gran fanns ursprungligen i den här regionen, eller om den bara har spridit sig söderut från nordöstra Sverige.

Enligt Reiter har granen med största sannolikhet funnits längs kusten under mycket lång tid och att det kan finnas lika stor biologisk mångfald i en gammal gran som i en gammal ek. Granen kan vara värd för mer än tusen arter.
Det blev mycket trevlig dag. Lyckat årsmöte, god mat, intressant föreläsning  och ett tillfälle att träffa medlemmar från de andra kretsarna.
/text Eva Henriksson

Bild Johan Wolgast 

Tillägg – lite skogshistoria

Som tillägg kommer här lite skogshistoria. För de som är intresserade.
Även innan den senaste istiden fanns det växter i Sverige. Perioderna mellan istiderna kallas interglacialer. Eem hette interglacialen innan senaste istiden. Eem startade för cirka 125 000 år sedan och varade i minst 10 000 år. Skandinavien och Finland var en ö omfluten av Eemhavet.  den senaste istiden kallas Weichel. Under Eem växte det lövträd i Sverige – dock inte bok. Men sen kom Weichel och växterna var tvungna att flytta söderut och många överlevde inte flytten.
När isen drog sig tillbaka flyttade också växter in efterhand. Det första trädet som flyttade in var björk. Trots att det inte fanns någon landsförbindelse. Sedan kom tall, rönn och asp. För ca 9.500 år sedan fanns stora tall och hasselskogar i Sverige. Med tiden kom också al, alm, ek, lind, ask och lönn.
Tiden 8.000 – 5.000 år före nutid kallas atlantisk tid. Det var en varm period och trädgränsen fanns mycket längre norr ut. Därefter blev klimatet kallare igen och människorna blev också bofasta. Människorna började påverka trädens existens för att kunna överleva.
Granen kom senare. Ungefär 3.000 år sedan. Kom granen hit från nordöst eller kom den också söder ifrån?
För 2.000 år sedan var södra Sverige lövskogs dominerat.  Då hade också boken flyttat in framför allt i Skåne. Efter det är det människan som förändrat skogen genom att hugga eller bränna ner den för att anlägga ängar och åkermark. Tall-lövblandskogen som var vanlig för 2.000 år sedan är helt försvunnen. Barr-blandskogen med tall, gran och lövträd är också borta och så är även de stora bokskogarna.
/ Eva

Fagning vid Rövarehölen

Ängen ligger vid Mörrumsån cirka 2,5 km norr om bron vid Härnäs. Förr kunde man följa vägen ända fram till ängen. Nu får man sätta bilen vid en parkering med en informationstavla och gå ner till cykelvägen via en vägbom och sedan följa cykelvägen några hundra meter norrut.
Först ser man då en ganska stor mad som sköts maskinellt av Länsstyrelsen. Därefter kommer man till området som vi i Naturskyddsföreningen har skött i många år.
Vi var sex personer som deltog.
Som ni ser så fanns det en hel del löv att räfsa. Efter fagningen grillade vi korv.
Några fåglar som hördes eller sågs:
Kanadagås, knipa, storskrake, morkulla, skogssnäppa, gärdsmyg, rödhake, koltrast, taltrast, svartmes, blåmes, talgoxe, trädkrypare, bofink.
I augusti slår vi ängen med lie.
/ Johan Wolgast

Fjärilsutflykt till Sjöarp 10 april 2022

Utflykten arrangerades av Stefan Lithner. Deltog gjorde även Åke Johansson, Johan Wolgast, Anna Blomqvist, Liselotte Jönsson, Lennart Larsson och Lennart Lindquist.

Avsikten med utflykten var i första hand att försöka få se de sällsynta fuksarna; videfuks och körsbärsfuks, men gärna också vinbärsfuks, sorgmantel, nässelfjäril och kanske något mer. Viktiga faktorer när det gäller att söka flygande fjärilar är flygtiden och vädret. Behovet av sol bör framhållas. Prognosen för helgen såg mycket tveksam ut. Lördagens prognos ledde till att utflykten sköts upp till söndagen. Färdledaren kollade SMHI och yr.no fem gånger efter lunch på lördagen, fram till kl 04 på söndagsmorgonen. Prognosen enligt ovan nämnda var inte god, men som så ofta kom vädret att avvika från prognoserna. Denna gång till vår fördel.

Vi anlände till Sjöarps reningsverk strax efter klockan tio. Vi gick sedan på grusvägen fram till första vägen åt söder och sedan söderut till c:a 200 meter innan väg E22.
Första fynden gjordes av Johan och Anna; en sorgmantel, och en stund senare en grön sandjägare. Här fann vi också en humla, en drottning av antingen ljus eller mörk jordhumla. Färdledaren kletade här dessutom ut lite trollsås på ett par av stenarna.
I vägkanten ner mot huvudlokalen fick Anna ögonen på en vätteros.

Strax innan vi nådde huvudlokalen anlände Jan Svantesson från Trofa, områdets meste insektskännare. Mycket tack vare honom hade vi inga större problem att få se videfuks, körsbärsfuks och ytterligare två sorgmantlar.
Efter en gedigen studie här släntrade vi tillbaka till bilarna. Väl där fann vi ytterligare en körsbärsfuks, och en citronfjäril.

Ett antal fåglar sågs och/eller hördes också. Mest glädjande var nog en hona av mindre hackspett och sjungande gransångare. Se nedan.

Flera deltagare var flitiga med kameror av olika kaliber. Bifogade bilder togs av Stefan Lithner och Anna Blomqvist. 

Dagens skörd:
Insekter: videfuks 3, körsbärsfuks 4, sorgmantel 3, citronfjäril, grön sandjägare 1, jordhumla 1.
Fåglar: grågås, storskarv,ormvråk, gräsand,sädesärla,  koltrast, taltrast, rödhake, talgoxe, blåmes, entita, nötväcka, trädkrypare, gärdsmyg, bofink.

Växt: särskilt bör vätterosen uppmärksammats.

/Stefan

Körsbärsfuks /Stefan Lithner

Videfuks

Videfuks/ Anna Blomqvist

Sorgmantel/Anna Blomqvist

Mindre hackspett/Anna Blomqvist

Grön sandjägare/Anna Blomqvist

 

 

 

Förbättra miljön runt Mieån

Den 19/11 deltog några från Naturskyddsföreningen i Karlshamn i ett fältmöte i Gäddeviksås vid sjön Mien. Länsstyrelsen och Blekinge Arkipelag presenterade projektet GRIP on Life.

Projektet Grip on Life handlar mycket om att utveckla nya och bättre metoder för exempelvis skogsbruk, skogsskötsel samt restaurering av vattendrag och våtmarker.

Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet, samtidigt som vi kan fortsätta använda våra naturresurser på ett hållbart sätt. Myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer arbetar tillsammans för att kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker.

Skogsstyrelsen har en åtgärdsplan som är tänkt att förbättra miljön runt Mieån. För att trygga säker dricksvattenförsörjning, skapa fria vandringsvägar för fisk, hantera ojämnt vattenflöde och förbättra situationen för den hotade och skyddsvärda arten flodpärlmussla samt dess värdfisk öring som finns i ån.

Flodpärlmusslan är en av de åtta sötvattenlevande stormusslorna som förekommer i våra vatten. Den lever i allt ifrån små strömmande bäckar till stora älvar.  För att flodpärlmusslan ska kunna fortplanta sig behövs ett reproducerande bestånd av lax eller öring. Detta eftersom musslan har ett utvecklingsstadium där de som små larver hakar sig fast som parasiter på fiskarnas gälar. Flodpärlmusslan är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad.

Arten har gått tillbaka på grund av ett historiskt pärlfiske, långsiktigt försämrad vattenkvalitet, försämrat habitat och minskad värdfiskpopulation.

En bra film om flodpärlmusslan

Efter presentationen blev det promenad upp till Miens utlopp och information om sjön och trakten. Därefter fortsatt promenad ned till kvarnen och information om flottleden, sågen och kvarnen.

En skogsvandring söderut tog oss genom blandskog, strandnära skog och svämskog. En svämskog är en strandnära skog, vars mark periodvis översvämmas.

Vi fick också se hur en produktionsskog ser ut. De flesta träd är lika gamla. Ett enda trädslag.

Sjön Mien

 

Slåtter i Ire naturreservat 31 juli

Traditionsenlig slåtter i Ire lördagen den 31 juli kl. 9.00 – 14.00

Ta gärna med egen lie eller räfsa om ni har, samt egen fikakorg.

Ordnas av Ringamåla Hembygdsförening, Karlshamns Naturskyddsförening och länsstyrelsen.

Sill och potatis serveras efter slåttern utomhus till slåtterfolket

Samling: Naturskolan i Ire kl. 9.00