Strax innan klockan åtta på morgonen den åttonde juli sammanstrålade Anders Lindoff, Per-Ola Perttersson och Sven-Arne Persson från Naturskyddsföreningen i  Olofström med Anna Blomqvist och Stefan Lithner från Naturskyddsföreningen i Karlshamn utanför entrén till Eriksberg Hotell & Safaripark.
Här mötte vi vår guide och spårare, och tillika avelskoordinator för visenter för EBCC (European Bison Conservation Center) i Skandinavien.
Idag finns drygt 9000 frilevande visenter

Tommy hade strax före vår ankomst gjort en kortare spaning till fots för att se om det uppehöll sig några visenter i närheten av entrén. Så var fallet. Vi började därför spaningen med att söka upp de fyra yngre visenttjurar Tommy sett en liten stund tidigare.

Bild: Yngre visenttjurar (SLi)

Tommy hade sett en större flock med visenter bara ett litet stycke från dessa unga tjurar. Vi försökte ta oss dit till fots, men då ett stort antal kronvilt, sällskapade med visenterna och kronviltet är åtskilligt vaksammare än visenterna hade gruppen förflyttat sig utom synhåll.
Vi fortsatte miniexpeditionen i en av Eriksbergs exkursionsbussar.  Marken kan utan överdrift sägas vara översållad med vilt. Dominerande är dovvilt och vildsvin.
Nästa anhalt gjordes på bekvämt gångavstånd från en utfodringsplats med saltsleke.
Då reproduktionen av alla djur, inklusive visenter blir sämre vid näringsbrist ges viss stödutfodring för att motverka detta. Då visenten inte bryter ner all näring passerar en del föda osmält genom matsmältningsapparaten. Detta får till följd att vildsvinen gärna  undersöker visenternas avträde och plockar till sig saker som passar dem.

Bild: Här fanns en liten grupp visenter med bl.a. ko, två fjolårskalvar och just svin som genomsökte visenternas avföring. ( SLi)

En liten stund senare stötte vi på ett tiotal visenter, av vilka en var nästan alldeles nyfödd. Tommy uppskattade åldern till fyra fem dagar. Här gick också en flock Davidshjortar. Detta djur har tagits till Eriksberg med ambitionen att reducera risken för inavel inom denna starkt hotade art. På Eriksberg finns ett sjuttiotal Davidshjortar.

Därefter styrde vi kosan åt väster i ambitionen att även försöka få syn på den dominanta tjuren. På vägen västerut fann vi en blandflock av klövvilt. I denna fanns även några mufflon. Tjuren lyckades vi inte hitta. Däremot fann vi ännu en kalv, inte mer än ett par dagar gammal, och dessutom Eriksbergs äldsta visentko. Enligt Tommy var hon 21 år.

Bild: ”Urmodern” tillsammans med ung visentko med kalv (AB)

Visenter blir sällan över 20. Äldre visentkor spelar en roll som motsvarar matriarkernas hos elefanter. De har en avgörande roll för populationens framgång, både socialt och vad avser sök efter näring.

Bild: Davidshjort med hindar (SLi)	Bild: Mufflon (AB)

Därefter avslutade vi expeditionen. På vägen ut fick vi chansen att följa en fiskgjuses försöka att slå någon fisk, vilket inte lyckades medan vi tittade på.
Under förmiddagens utflykt lyckades Tommy visa drygt halva beståndet av Eriksbergs 42 visenter inklusive de två nästan nyfödda kalvarna.

Text: Stefan Lithner
Foton: Anna Blomqvist (AB) och Stefan Lithner (SLi)

På naturskyddsföreningens webbsida finns det en valkompass med 17 frågor. Vad tycker du och vad tycker partierna?

1. Ska vi förbjud fossila bränslen?
2. Besluta om ett mål för ökad kolsänka?
3. Anta en svensk koldioxidbudget?
4. Höja ambitionsnivån kring EU:s utsläppsrätter?
5. Inte ge stöd till kärnkraft?
6. Mer och bättre skydd av land och hav?
7. Inför en ny havsmiljölag?
8. Flytta ut trålgränsen?
9. En ny och hållbar skogspolitik?
10. Låt statens skogar föregå med gott exempel?
11. Stärk det ekologiska lantbruket?
12. Öka arealen naturbetesmarker?
13. Inför ny skatt på bekämpningsmedel?
14. Dricksvatten utan PFAS?
15. Skattereform som bidrar till klimat- och miljömål?
16. Omvandla miljonprogrammet till miljöprogram?
17. Skärp miljöambitionerna i offentlig upphandling?

Vilka partier tycker vad? Kolla valkompassen! 

Referat från fjärilsexkursionen 25 juni

Lördagens exkursion inleddes med att Stefan bad om ursäkt för att han läst fel i
almanackan när turen planerades. Fyra personer: Anna Blomqvist, Lennart
Lindqvist, Liselotte Jönsson och färdledaren Stefa Lithner gav sig iväg från
Teaterparken i Karlshamn kl 09:30.

Dessförinnan hade Anna hittat en
harlekinpiga (invasiv nyckelpiga) (Se bild) och en tvåprickig nyckelpiga vid
Teaterparken.

Första anhalten gjordes vid Dammarna, just norr om gamla E22;an. Genast
sällskapet steg ur bilen fann Anna en aspfjäril sittande på bilens främre
stötfångare. Just denna blå färg har visat sig attrahera aspfjärilen. Den satt och
torkade vingarna, och satt kvar ända tills vi lämnade lokalen omkring en och en
kvarts timma senare. Dessförinnan hade fjärilen hunnit uppvakta Anna (Se bild)

Övriga fjärilar var tämligen fåtaliga. Bland dem vi såg fanns nässelfjäril,
pärlgräsfjäril, slåttergräsfjäril, mindre tåtelsmygare, ängsblåvinge och så
småningom även en citronfjäril. En av dagens svartribbade vitvingemätare
visade sig här (Se bild). Några sotmätare sågs även.

Vi for sedan till andrahandslokalen vid Sjöarps gård. På vägen stötte vi ännu en
aspfjärlil. Vi träffade även ”Nässjöfjärilsmannen” Jan Svantesson, Trofta, som
berättade för oss att ”busksnabbvingen flyger runt grillplatsen”. Trots idogt
letade lyckades gruppen inte säkerställa någon busksnabbvinge. Vi fann flera
pärl- och slåttergräsfjärilar och några luktgräsfjärilar.

Bland växter kan nämnas gyllenfetblad (Se bild), som slagit rot nästan på rena
urbergshällen. Det torde vara en rymling och har stått här i åtminstone 20 år.
Stefan Lithner

Stefans bilder

harlekinpiga

aspfjäril

svartribbad vitvingemätare

gyllenfetblad

Annas bilder på närkontakt med aspfjäril

aspfjäril på bilen

mer aspfjäril

Eva Henriksson, NIK.

Jag har anmält mig som fjärilsspanare i år. Dagfjärilsövervakning kallas det. Det går till så att man registrerat en sling- eller punktlokal på Svensk Dagfjärilsövervaknings hemsida. Jag valde Rosengården i Karlshamn som mina 2 punktlokaler. Varje punktlokal ska ha ett namn och en radie på 25 meter och man ska också ange mittpunktskoordinaterna. Jag kallar mina punktlokaler Rosengården 1 och Rosengården 2.

Hittills har jag bara sett två slags fjärilar. Påfågelöga och Aurorafjäril. Båda är ganska vanliga här.

I Rosengården 1  ingår också en liten äng som kommunen har anlagt, annars är det mest planteringarna i själva parken. Jag gör en egen övervakning av den lilla ängen också och kollar vilka växter som kommer upp. Ett sätt för mig att lära mig både fjärilar och växter.

Nu börjar det blomma så smått på den lilla ängen och det ska bli intressant att se om den drar till sig några fjärilar. Idag kunde identifiera prästkragar, svartkämpar, maskrosor, ängssyror och käringtänder.

Det som förvånade mig när jag läste om dem var att både svartkämpar och ängssyror är giftiga. Det gäller mest för betande djur som kan få i sig många. Särskilt ängssyran kan vara farlig för betande djur.

Jag tog en bild på ett gräs jag såg men gräs är svåra. Kom fram till att det kan vara en svingel, men det finns 20 olika svinglar att välja på.  Dock är inte alla vanliga just här. Min gissning är att det en ängssvingel.

Det senaste aktivitetsprogrammet finns nu att hitta under menyn Aktiviteter. Många roliga utflykter denna gången. Häng med!

Den 19/11 deltog några från Naturskyddsföreningen i Karlshamn i ett fältmöte i Gäddeviksås vid sjön Mien. Länsstyrelsen och Blekinge Arkipelag presenterade projektet GRIP on Life.

Projektet Grip on Life handlar mycket om att utveckla nya och bättre metoder för exempelvis skogsbruk, skogsskötsel samt restaurering av vattendrag och våtmarker.

Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet, samtidigt som vi kan fortsätta använda våra naturresurser på ett hållbart sätt. Myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer arbetar tillsammans för att kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker.

Skogsstyrelsen har en åtgärdsplan som är tänkt att förbättra miljön runt Mieån. För att trygga säker dricksvattenförsörjning, skapa fria vandringsvägar för fisk, hantera ojämnt vattenflöde och förbättra situationen för den hotade och skyddsvärda arten flodpärlmussla samt dess värdfisk öring som finns i ån.

Flodpärlmusslan är en av de åtta sötvattenlevande stormusslorna som förekommer i våra vatten. Den lever i allt ifrån små strömmande bäckar till stora älvar.  För att flodpärlmusslan ska kunna fortplanta sig behövs ett reproducerande bestånd av lax eller öring. Detta eftersom musslan har ett utvecklingsstadium där de som små larver hakar sig fast som parasiter på fiskarnas gälar. Flodpärlmusslan är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad.

Arten har gått tillbaka på grund av ett historiskt pärlfiske, långsiktigt försämrad vattenkvalitet, försämrat habitat och minskad värdfiskpopulation.

En bra film om flodpärlmusslan

Efter presentationen blev det promenad upp till Miens utlopp och information om sjön och trakten. Därefter fortsatt promenad ned till kvarnen och information om flottleden, sågen och kvarnen.

En skogsvandring söderut tog oss genom blandskog, strandnära skog och svämskog. En svämskog är en strandnära skog, vars mark periodvis översvämmas.

Vi fick också se hur en produktionsskog ser ut. De flesta träd är lika gamla. Ett enda trädslag.

Sjön Mien