Återigen hade vi tur med vädret när vi igår besökte Sigvard Blomqvists gård i Södra Rimshult. Det var en positiv överraskning att det kom så många. 26 stycken.

Sigvard berättade först om gårdens historia, innan vi vandrade ut på betesängarna. För att skydda vissa växter från korna hade han inhägnat små områden.
Där blommade många nattvioler och brudborstar. Andra särskilda växter vi hittade var slåttergubbe, jungfrulin, svinrot och frossört.  Och en skogsolvon buske som nämns i ”Visa vid midsommartid”. ”Du lindar av olvon en midsommarkrans”.

På gården har man också hittat skålgropar från bronsåldern. Skålgropar kallades också för älvkvarnar. Man önskade kanske genom offer blidka älvorna, dessa hemlighetsfulla små väsen, för vilkas hämnd man råkat ut för.  Men varför man knackade skålgropar vet ingen säkert.  Många av dagens forskare tolkar att de under bronsåldern haft  en rituell funktion kopplat till fruktbarhet. Eftersom man också hittat benrester på gården är det troligt att man under någon period malt ben i dem.

Vägen utanför gården är kantad av en 600 meter lång vacker stenmur. Stenmurar är inte bara vackra inslag i landskapet, utan vittnar också om gångna tiders odlarmöda.

Boningshuset var så rött och fint att jag ville ta en bild och visa det också. En sådan stuga vill jag också ha.