Det regniga vädret under dagen avskräckte nog några del personer från att delta på denna mossutflykt. Men vi tre som var med fick inget regn på oss. Vi gick österut på en liten stig mot Bjälkuddens östra sida och tillbaka till badplatsen via en annan stig.

Miljön är skogsmark med mycket bok och ek och med mindre bergbranter.

Av de 48 arter av mossor som var rapporterade runt Kollevik såg vi på 21 arter plus att vi fann en ny art: stor revmossa.

Vi började med att se på skillnaden mellan enbjörnmossa och skogsbjörnmossa. Och på att detta släkte har ovanligt tjocka blad: inte ett cellager tjockt som de flesta arter har.

Deltagarna fick lära sig skillnaden mellan bladmossor, bladlevermossor och bållevermossor.

Och om att mossor kan ha ett akrokarpt växtsätt eller ett pleurokarpt. Och att vissa mossor har en nerv medan man på andra mossor inte ser någon nerv (fast att de egentligen har en kort dubbel nerv som dock är svår att se i lupp).

Vi såg sporkapslar av flera arter: t.ex skogsbjörnmossans kantiga kapslar och den vanliga kvastmossans ensamma sporkaplar jämfört med den stora kvastmossan med flera sporkapslar i skottspetsen.

Vi jämförde också med några lavar vi såg av släktet Cladonia (renlavar/bägarlavar/trattlavar). Dessa var mer gråa till färgen och saknade differentierad stam och blad medan mossor nästan alltid är mest gröna (nåja, vissa mossor kan vara nästan svarta) och med undantag av bållevermossorna har differentierad stam och blad.

En mossa vi såg, blåmossa, avvek genom att vara ljus, nästan vitaktig (blir mer blå i torka) medan pösmossan var nästan lysande ljusgrön.

Regnet tidigare under dagen gjorde att mossorna var bra att studera.

De två deltagarna tyckte det var synd att inte

(Foton och text: Johan Wolgast)