Ängsmarkspris

PRESSRELEASE den 6 oktober

Den sjätte oktober avhöll Naturskyddsföreningen i Karlshamn pressrelease om föreningens nyligen instiftade pris: Ängsmarkspriset Se nedan. Detta utgörs av trettiotusen kronor och kommer årligen att utdelas till den fastighet som gjort mest för att gynna förutsättningarna för pollinatörer inom urbant område. Inbjudningar hade skickats ut till ett 25-tal adresser som vi förväntat oss skulle vara intresserade av att motverka den biologiska utarmningen och vinna trettiotusen kronor.

Varför inom tättbebyggt område? –Intresset för vår miljö är ännu så klent att om man vill nå någon större publik, låt oss säga fler än en handfull personer, är möjligheterna att påverka opinionen större om priset får genomslag i tättbebyggt område.

Avsiktligt översvämmat jordbrukslandskap Modernt skogsbruk

Vem lägger märke till att de c:a femton humlor och tio bin i en liten plantering efter någon handfull år, minskat till två humlor och inga bin? För att den stressade fåkunniga människan ska reagera krävs vanligen stora dramatiska förändringar i form av översvämningar eller brutala kalavverkningar i enlighet med vad som idag kallas ”Modernt jordbruk” och ”Modernt skogsbruk”
Helt visst görs fler goda insatser på fastigheter i glesare bebodda områden, men alltför få människor påverkas i gynnsam riktning eller ens lägger märke till det i glesbygden även om så sker där.

Sapiens”, betyder ”tänkande”. Kommer en majoritet av dessa som bara följer upptrampade spår genom livet att reagera innan det plötsligt inte finns tillräckligt med pollinatörer?

Endast fem personer infann sig. Detta indikerar att Karlshamnsbor, i gott sällskap med media och exploatörer har blygsamt intresse av sin närmiljö. Förf. har bott i denna lilla stad i snart 40 år och har sett utarmningen både i innerstan och i kommunens glesbygd både bland vilda blommor, bland odlade blommor och bland insekter som pollinerar växterna.

Alltför många människor idag nöjer sig med att de har mat på bordet, ”soppa i tanken” och en näst intill steril kortsnaggad gräsmatta med som bäst fyra arter blommor i denna.

Förf har sedan 1985 sett utarmningen av rabatter, utarmningen av blommande inhemska växter och försvinnandet av insekter, både humlor, bin dagfjärilar och nattaktiva insekter lätta att se om de verkligen finns där, men även

Kortsnaggad gräsyta med 3 -4 arter blommor Ängsmark (fuktig) som fått återhämta sig några år

smådjur som ingen ser eller lägger märke till men som gör väldig nytta. Dagfjärilar går det fortfarande att hitta ansamlingar av i relativt tättbebyggda områden där lämpliga blommor blommar. Bin och humlor ser man numera sällan mer än en eller ett par arter av. Bin har förf. inte sett mer är enstaka exemplar av under hela året.

När NiK talar med representanter för Karlshamns kommun får den oftast till svar: ”Vi har inte råd”, ”vi har inte tid att göra sådant nu”, Den eller den vill

inte” Entreprenörer vill gärna slå vägrenar och kvittera ut ersättning för detta, men är måttligt intresserade av att följa något tidsschema och vill långt ifrån alltid samla ihop de slagna (slåttrade) växtdelarna. Uppdragsgivaren har inte resurser att kontrollera att slåttern av ex.vis vägrenen skett vid rätt tillfälle och att efterbörden avlägsnas.
NiK ställer nu sin förhoppning till enskilda fastighetsägare och företag som kanske har intresse av och resurser att höja ambitionsnivån.

Text o foto Stefan Lithner

 

ÄNGSMARKSPRISET

Pris till den som gjort mest för att (åter)vinna ängsmark på sin fastighet inom tättbebyggt område under året.

Styrelsen tog beslut om att ängsmarkspriset skulle delas upp i två priser. Ett med arbetsnamnet ÄNGAMARKSPRISET och ett med sarbetsnamnet UTMARKSPRISET.
Jag åtar mig att arbeta med Ängsmarkspriset. Ansvar för det andra priset får styrelsen utse bland dem som röstade för detta.

Pris: 30 000 kronor

Kandidater nomineras skriftligen till Naturskyddsföreningen i Karlshamn och skall vara ordföranden i Naturskyddsföreningen i Karlshamn tillhanda senast den 31 augusti.
Skulle nominering av någon anledning inte ha inkommit vid detta datm, inkluderas kandidaten vid nästa års pris.

Priset utdelas årligen förutsatt att någon nominerats till priset och att styrelsen i NiK finner att förslaget leder till en förbättring.
Styrelsen i NiK kan således besluta att inget av nominerade insatser är värda en segerpremie, utan anmodar nominerade att arbeta vidare med sina projekt och låta sig nomineras senare/nästa säsong.

Om mer än ett nominerat förslag anses prisvärt, beslutar styrelsen om vilken fastighet som ska tilldelas årets pris, och uppmanar den fastighet som ej vunnit att återkomma/låta sig nomineras senare år.

Fastighetsägare får lov att anmäla sin egen fastighet. Ägaren till fastighet som nominerats och/eller nominator får inte medverka i valet av vinnare.
Flera fastighetsägare kan utföra ett gemensamt projekt. Sådana enheter får också nomineras. I händelse sådant förslag vinner, överlåts fördelning av priset inom denna grupp till dem som samverkat i projektet.

Styrelsen i NiK anger inga direktiv om hur insatsen ska se ut, vare sig storlek eller typ. Detta överlåtes åt medverkandes fantasi och uppfinningsrikedom att själva bestämma.

Nominerade ansvarar själva för utförandet, tillstånd om sådant behövs, val av metod, val av växtlighet, kostnader etc.

Styrelsen i NiK utser vinnaren enl. ovan. Priset delas ut under oktober månad samma år.

Priset tillkännages första gången via pressrelease; tidningar och radio/TV under oktober månad 2022 och kan nomineras första gången 2025.

En arbetsgrupp kommer att utses inom NiK när tiden för korande av vinnare närmar sig, lämpligen vintern 2024/2025.

Styrelsen kommer vid pressreleasen att ge exempel på åtgärder som kan bli aktuella för prisgivning.

Här följer några exempel på åtgärder som kan belönas:

En fastighetsägare som har stor tomt med gräsmatta, hyvlar bort svålen av tätt grön troligen kortklippt vegetation, och ersätter den med ex.vis sand och/eller grus och planterar en rik ängsmarksflora (- En plogbredd kanske 2½ meter bred och 250 meter lång och gör den till en ren monokultur, t, ex, blåklintsodling räknas ej som sådan.)

Ett storföretag som säljer ex.vis mat, kläder, virke, trädgårdsprodukter, fordon etc. och har stora ytor asfalterade parkeringsytor utanför varuhuset, knackar bort var tredje eller var fjärde parkeringsplats/yta och planterar ängsmarksväxter, framför allt vilda blommor och vilda gräs på dessa ytor.

Flera små ytor oavsett om de ligger i markhöjd eller är upphöjda över marken kan mycket väl nomineras för priset och bedömas som en enhet.

Trafikverket, en vägsamfällighet och/eller kommun som börjar sköta sin slåtter av vägrenar, på ett sådant sätt att det gynnar successionen av vilda växter och därmed också de insekter som har sina hemvister i dessa habitat.
Om sådana förbättringar vidtas är det fördelaktigt om förrättaren kan uppvisa hur det såg ut innan ny regim trätt i kraft.

Trafikverket, en vägsamfällighet och/eller kommun tar bort stensättningar och eller konstverk, kortsnaggade artfattiga grässvålar, odlade/icke inhemska växter och ersätter sådant med vilda ängsmarksväxter och därmed också de insekter som har sina hemvister i dessa habitat.
Om sådana förbättringar vidtas är det fördelaktigt om förrättaren kan uppvisa hur det såg ut innan ny regim trätt i kraft.

Fladdermusexpedition till Sonekulla den 24:e september

Fladdermus

Sena kvälls- och nattexpeditioner har visat sig bli allt svårare att engagera deltagare till. Allt fler i yngre år tror att de kan uppleva natur i cybervärlden. Sista anmälningsdagen fanns ingen anmäld. Dock hade jag fått en anmälan dagen innan expeditionen. Det var Folke Horney som var intresserad av expeditionen till ett område som under senaste åren visat sig vara ett av Sveriges intressantaste områden för fladdermöss.
Folke och exkursionsledaren Stefan Lithner lämnade Karlshamn klockan 21. På vägen mot kvällens utflyktsmål sprang en rödräv tvärs över gamla väg E22 öster om Åryd.

Fladdermöss i Sverige livnär sig på insekter. Det har under eftersommaren och förhösten 2022 visat sig att antalet insekter varit avsevärt mindre än vad vi ännu så länge betraktar som ”vanligt”. Den torra sommaren är lätt att lyfta fram som en orsak, men tyvärr finns många andra skäl som bidragit negativt till förekomsten av insekter.

För två år sedan var himlen full av fladdermöss vid Sonekulla gård redan vid 22-tiden, av åtskilliga arter. Vi anlände denna kväll dit vid 21:30. Det tog en liten stund innan vi fick första kontakt. Det handlade då om en dvärgpipistrell. Vartefter tiden löpte blev antalet fler. Märkligt nog hördes endast artens sociala läten. Om det finns någon koppling mellan bristen på läten från jagande dvärgpipistreller och bristen på insekter är inte självklar, men högst sannolik. Under vårt sök hördes vid ett par tillfällen ett brunlångöra. Denna fladdermus jagade, men då brunlångöra livnär sig på andra insekter än vad dvärgpipistrell gör, säger denna iakttagelse inte så väldigt mycket om den generella tillgången på insekter.

Då kvällen hunnit bli en smula ”småsen” efter vårt sök vid gården avstod vi från att besöka ”delmål 2”, där Stefan tidigare år brukat höra barbastell så här års. Expeditionen avslutade i Karlshamn omkring en kvart över elva.

Text och bild: Stefan Lithner

Mossor och fåglar vid Dala blev kärlväxter och fåglar vid Dala

Mossor och fåglar vid Dala blev mer kärlväxter och fåglar vid Dala pga torkan.
En mossa vi noterade var dock gaffelmossa, en gaffelgrenad bållevermossa som förekommer mycket rikligt i våtmarken. Den ses flytande eller ilandfluten på stranden.
Trots torkan fanns det fortfarande gott om vatten i våtmarken så kärlväxterna vid stränderna var i bra skick varav många blommande.

Våtmark

Även ett par insekter och en spindel noterades. 🕷
Av fåglar kan nämnas att vi såg och hörde smådoppingens bubblande läte. Vattenrallens gris-läte hördes också vid något tillfälle. Denna art hör man nästan bara. Man ser den mycket sällan. 🦆
Och ladusvalor fångade insekter ovanför vattenytan.
Som alltid är dock fikat det viktigaste! 🍪☕️
Fotografiet av getingspindeln är taget av Anna.

getingspindel

Vill man se mer mossor i höst kan jag rekommendera Blekinges Floras tre kryptogamutflykter för svampar och mossor. Se deras hemsida blekingesflora.se.
Det till synes allt torrare klimatet tycks göra det svårare att ha mossutflykter kvällstid.
Anna rapporterade in nedanstående fynd från vår utflykt på artportalen.se:
Åkerfräken
Andmatssläktet
Svalting
Storigelknopp (aggregat)
Bredkaveldun
Ryltåg
Veketåg
Säv
Skogssäv
Krypven
Kvickrot
Revsmörblomma
Gulvial
Humlelusern
Kråkvicker
Sparvvicker
Gråvide
Fackelblomster
Rosendunört
Bergdunört
Kärrdunört
Lomme
Vanlig pilört
Åkerpilört
Trampört
Krusskräppa
Strandlysing
Strandklo
Brunskära
Åkertistel
Baldersbrå
Hästhov
Gaffelmossa
Sextonprickig nyckelpiga
Blågrön kärrstrit
Getingspindel
Gräsand
Vattenrall
Smådopping
Korp
Ladusvala
Hälsningar Johan Wolgast

Fjärilsexkursion till Tosteberga ängar 2022-08-06

Under veckan fram till utflyktsdagen hade färdledaren Stefan Lithner tittat på väderkartor minst en gång om dagen, då behovet av sol är mycket viktigt. Vi skulle dessutom bege oss till en lokal utanför kommunen, och där leta efter en av landets sällsyntaste dagfjärilar; backvisslare. Den hittades här för tre år sedan och blev då landets nordligaste lokal för arten.

Ytterligare tre personer, Anna Blomqvist, Christine ”Kicki” Johansson och Folke Horney anslöt vid Teaterparken i Karlshamn klockan 09:15. Ytterligare en person var anmäld men infann sig inte, vilket vi som skulle åka tyckte var tråkigt. Väl nere vid parkeringsplatsen vid Tosteberga ängar väntade även Liselotte Jönsson och Lennart Lindqvist.

Tosteberga ängar

Exkursionen inleddes omedelbart, men studium av luktgräsfjäril vid parkeringsplatsen. I kärnområdet för våra målarter såg blomningen en smula annorlunda ut än vid Stefans besök vid samma tid i fjor. De höga tistlarna, ffa åkertistel stod inte lika talrik som i fjor. Men blomningen av ffa jordtistel och rödklint var fortfarande god.

Liselotte och Lennart lyckades ganska snart finna silversmygare. Ett av exemplaren studerades väl. En stund senare fick Anna syn på en eldsnabbvinge, som var tämligen samarbetsvillig, och lät sig fotograferas.

Eldsnabbvinge

Jakten på primära målarten fortsatte. Ute i kortare vegetation hittade Anna en liten fjäril som vållade oss problem. Det visade sig så småningom att detta exemplar var så starkt slitet att flera karaktärer som gör backvisslaren tämligen lätt att känna igen var bortslitna. ”Falkögat” Anna hittade emellertid snart en ny som såg ut som man vill att de ska se ut, och var lätt att känna igen.

Backvisslare

Under dagen fann vi åtminstone tre backvisslare, tre eldsnabbvingar, tre silversmygare, två amiraler, ett påfågelöga, citronfjäril, åtminstone två kålfjärilar, åtminstone två rapsfjärilar, en svingelgräsfjäril, en puktörneblåvinge och väldigt många luktgräsfjärilar och slåttergräsfjärilar. Stefan gjorde ett försök att uppskatta antalet av dessa båda arter. Åtminstone 250 luktgräsfjärilar och 200 slåttergräsfjärilar bör vi ha sett under vårt besök här.

Text: Stefan Lithner
Bilder: Anna Blomqvist

Fjärilsexkursion till Falsehulta myr 2022-07-09

Deltog gjorde Anna Blomqvist och Johan Wolgast. Exkursionsledare var Stefan Lithner. Samtliga från Karlshamn.

Då endast ovan nämnda anmält intresse för utflykten, samlades gruppen efter överenskommelse och lämnade staden klockan 09:15.
Stefan hade förhoppningar om att hitta fyra dagfjärilsarter vilka under de femton senaste åren synes ha flyttat sydgränsen för sina utbredningsområden i Sverige allt längre norrut. Vid en rekognoseringstur till området den 2 juli fann Stefan tre av dessa. Två par är svåra att skilja från varandra som vuxna (imago), varför Stefan vid ankomsten till startpunkten delade ut ett infoblad och redogjorde för skillnaderna mellan å ena sidan vitgräsfjäril och berggräsfjäril …

Bild: Vitgräsfjäril (SLi) Bild: Berggräsfjäril (SLi)

… och å andra sidan prydlig pärlemorfjäril och brunfläckig pärlemorfjäril.

Bild: Prydlig pärlemorfjäril (SLi) Bild: Brunfläckig pärlemorfjäril(SLi)

Vädret enligt senaste prognosen förutspåddes sol till cirka 30%, men blev bättre än så. Dock var vinden något starkare än vad prognosen förutspått. Ganska snart fick vi sol och fjärilarna började visa sig. De var dock inte särdeles villiga att exponera sig. Vartefter fann vi ett antal arter. Bl.a. hittade vi vitgräsfjäril ganska snart. Dessa fotograferades efter bästa förmåga. En av dem tittade vi lite extra på men menade då vara en vitgräsfjäril. Studien skedde på displayen på Stefans kamera. Berggräsfjärilen i Blekinge brukar ha flugit färdigt vid midsommartid, medan vitgräsfjärilen enligt AP aldrig påträffats som imago (vuxen) i maj månad. Mot slutet av sin flygtid blir fjärilarna dessutom ofta slitna och karaktärerna blir svårare att se. Då bilderna på en av dessa båda fjärilar efter hemkomsten kunde studeras på datorskärm visade det sig att det var en berggräsfjäril (Bild ovan).

Under den närmaste halvannan timmen fann vi dessutom, gott om älggräspärlemorfjäril, några brunfläckiga pärlemorfjärilar, några bredbrämade bastardsvärmare, …

Bild: Silverblåvinge (SLi) Bild: Bredbrämad bastardvärmare(SLi)

… en ängsmetallvinge, ängs- och mindre tåtelsmygare, flera silverblåvingar, några hedblåvingarga, ganska många hagtornsfjärilar och luktgräsfjärilar. Utöver dagfjärilar fann vi även några humlor, ganska många ängsblombock och bandad humlebagge. Dessutom hittade Anna en gulröd blombock och en guldstekel (Chrysis sp.) Vi fann också en larv av brun björnspinnare krypande på skogsvägen.

Bild: Ängsblombock (AB) Bild: Guldstekel (AB)

Väl tillbaka till parkeringsplatsen gav vi de arter vi menade att vi ännu inte sett, en halvtimma. Då fotograferade Stefan en pärlemorfjäril som föranledde en smula diskussion. Väl tillbaka i stan jämfördes med bilder på bildgalleriet på Artportalen. Det visade sig vara en prydlig pärlemorfjäril (Bild ovan).

Prydlig pärlemorfjäril syns ha minskat stadigt i Blekinge sedan 2005. Enligt AP rapporterades arten i Blekinge under åren 2007 – 2011 70 gånger. Under åren 2012 – 2016 hittades den 10 gånger, medan den under åren 2017 – 2021, endast rapporterats två gånger.

Bild: Ängsmetallvinge (SLi) Bild: Ängsmetallvinge (AB)

Bild: Gulröd blombock hona (AB)

Text: Stefan Lithner

Foton: Anna Blomqvist (AB) och Stefan Lithner (SLi)

Visentutflykt på Eriksberg

Strax innan klockan åtta på morgonen den åttonde juli sammanstrålade Anders Lindoff, Per-Ola Perttersson och Sven-Arne Persson från Naturskyddsföreningen i  Olofström med Anna Blomqvist och Stefan Lithner från Naturskyddsföreningen i Karlshamn utanför entrén till Eriksberg Hotell & Safaripark.
Här mötte vi vår guide och spårare, och tillika avelskoordinator för visenter för EBCC (European Bison Conservation Center) i Skandinavien.
Idag finns drygt 9000 frilevande visenter

Tommy hade strax före vår ankomst gjort en kortare spaning till fots för att se om det uppehöll sig några visenter i närheten av entrén. Så var fallet. Vi började därför spaningen med att söka upp de fyra yngre visenttjurar Tommy sett en liten stund tidigare.

Bild: Yngre visenttjurar (SLi)

Tommy hade sett en större flock med visenter bara ett litet stycke från dessa unga tjurar. Vi försökte ta oss dit till fots, men då ett stort antal kronvilt, sällskapade med visenterna och kronviltet är åtskilligt vaksammare än visenterna hade gruppen förflyttat sig utom synhåll.
Vi fortsatte miniexpeditionen i en av Eriksbergs exkursionsbussar.  Marken kan utan överdrift sägas vara översållad med vilt. Dominerande är dovvilt och vildsvin.
Nästa anhalt gjordes på bekvämt gångavstånd från en utfodringsplats med saltsleke.
Då reproduktionen av alla djur, inklusive visenter blir sämre vid näringsbrist ges viss stödutfodring för att motverka detta. Då visenten inte bryter ner all näring passerar en del föda osmält genom matsmältningsapparaten. Detta får till följd att vildsvinen gärna  undersöker visenternas avträde och plockar till sig saker som passar dem.

Bild: Här fanns en liten grupp visenter med bl.a. ko, två fjolårskalvar och just svin som genomsökte visenternas avföring. ( SLi)

En liten stund senare stötte vi på ett tiotal visenter, av vilka en var nästan alldeles nyfödd. Tommy uppskattade åldern till fyra fem dagar. Här gick också en flock Davidshjortar. Detta djur har tagits till Eriksberg med ambitionen att reducera risken för inavel inom denna starkt hotade art. På Eriksberg finns ett sjuttiotal Davidshjortar.

Därefter styrde vi kosan åt väster i ambitionen att även försöka få syn på den dominanta tjuren. På vägen västerut fann vi en blandflock av klövvilt. I denna fanns även några mufflon. Tjuren lyckades vi inte hitta. Däremot fann vi ännu en kalv, inte mer än ett par dagar gammal, och dessutom Eriksbergs äldsta visentko. Enligt Tommy var hon 21 år.

Bild: ”Urmodern” tillsammans med ung visentko med kalv (AB)

Visenter blir sällan över 20. Äldre visentkor spelar en roll som motsvarar matriarkernas hos elefanter. De har en avgörande roll för populationens framgång, både socialt och vad avser sök efter näring.

Bild: Davidshjort med hindar (SLi) Bild: Mufflon (AB)

Därefter avslutade vi expeditionen. På vägen ut fick vi chansen att följa en fiskgjuses försöka att slå någon fisk, vilket inte lyckades medan vi tittade på.
Under förmiddagens utflykt lyckades Tommy visa drygt halva beståndet av Eriksbergs 42 visenter inklusive de två nästan nyfödda kalvarna.

Text: Stefan Lithner
Foton: Anna Blomqvist (AB) och Stefan Lithner (SLi)

Valkompassen för klimat och natur 2022

På naturskyddsföreningens webbsida finns det en valkompass med 17 frågor. Vad tycker du och vad tycker partierna?

  1. Ska vi förbjud fossila bränslen?
  2. Besluta om ett mål för ökad kolsänka?
  3. Anta en svensk koldioxidbudget?
  4. Höja ambitionsnivån kring EU:s utsläppsrätter?
  5. Inte ge stöd till kärnkraft?
  6. Mer och bättre skydd av land och hav?
  7. Inför en ny havsmiljölag?
  8. Flytta ut trålgränsen?
  9. En ny och hållbar skogspolitik?
  10. Låt statens skogar föregå med gott exempel?
  11. Stärk det ekologiska lantbruket?
  12. Öka arealen naturbetesmarker?
  13. Inför ny skatt på bekämpningsmedel?
  14. Dricksvatten utan PFAS?
  15. Skattereform som bidrar till klimat- och miljömål?
  16. Omvandla miljonprogrammet till miljöprogram?
  17. Skärp miljöambitionerna i offentlig upphandling?

Vilka partier tycker vad? Kolla valkompassen! 

 

På jakt efter busksnabbvingen

Referat från fjärilsexkursionen 25 juni

Lördagens exkursion inleddes med att Stefan bad om ursäkt för att han läst fel i
almanackan när turen planerades. Fyra personer: Anna Blomqvist, Lennart
Lindqvist, Liselotte Jönsson och färdledaren Stefa Lithner gav sig iväg från
Teaterparken i Karlshamn kl 09:30.

Dessförinnan hade Anna hittat en
harlekinpiga (invasiv nyckelpiga) (Se bild) och en tvåprickig nyckelpiga vid
Teaterparken.

Första anhalten gjordes vid Dammarna, just norr om gamla E22;an. Genast
sällskapet steg ur bilen fann Anna en aspfjäril sittande på bilens främre
stötfångare. Just denna blå färg har visat sig attrahera aspfjärilen. Den satt och
torkade vingarna, och satt kvar ända tills vi lämnade lokalen omkring en och en
kvarts timma senare. Dessförinnan hade fjärilen hunnit uppvakta Anna (Se bild)

Övriga fjärilar var tämligen fåtaliga. Bland dem vi såg fanns nässelfjäril,
pärlgräsfjäril, slåttergräsfjäril, mindre tåtelsmygare, ängsblåvinge och så
småningom även en citronfjäril. En av dagens svartribbade vitvingemätare
visade sig här (Se bild). Några sotmätare sågs även.

Vi for sedan till andrahandslokalen vid Sjöarps gård. På vägen stötte vi ännu en
aspfjärlil. Vi träffade även ”Nässjöfjärilsmannen” Jan Svantesson, Trofta, som
berättade för oss att ”busksnabbvingen flyger runt grillplatsen”. Trots idogt
letade lyckades gruppen inte säkerställa någon busksnabbvinge. Vi fann flera
pärl- och slåttergräsfjärilar och några luktgräsfjärilar.

Bland växter kan nämnas gyllenfetblad (Se bild), som slagit rot nästan på rena
urbergshällen. Det torde vara en rymling och har stått här i åtminstone 20 år.
Stefan Lithner

Stefans bilder

harlekinpiga

aspfjäril

svartribbad vitvingemätare

gyllenfetblad

Annas bilder på närkontakt med aspfjäril

aspfjäril på bilen

mer aspfjäril